fin jul
ja vi har haft en lugn fin julhelg hemma hos mamma och pappa. Filippa var feberfri på julaftonseftermiddagen och har sedan blivit bara piggare. Det går bra att ta penicillinet nu när hon äter mer normalt och hostmedicinen behövs (peppar peppar) inte. Jul hemma hos mamma och pappa är verkligen lugnt och fridfullt. Jag och M har sovit till elva varje dag, Filippa vaknar vid niotiden och går då in och lägger sig hos mommi och moffa och låter sig bli serverad morgonfika i sängen mellan dem, hon tokmyser (och dom med tror jag:-)) Jag har haft tid att promenera någon timme per dag, så skönt för det är ju typ den motionsform som mest bra fungerar just nu med den här magen! Jag har till och med börja läsa en bok, en vanlig skönlitterär bok.
Nu är vi hemma i gula huset igen sedan igårkväll och det känns ovant att vara ledig, men här hemma. Det kan vara lätt hamna tillbaka i stressen som oftast finns vardagen och här i rummen. Men jag försöker slappa och leka, idag har vi byggt ihop delar av det gigantiska polislegot Filippa fick av Magnus, det krävdes koncentration och tålamod. Perfekt mot fladdriga stresstankar!
orättvist
Tycker faktiskt det är orättvist att Filippa är sjuk precis nu före jul. Vi har hela familjen längtat mycket efter lediga dagar tillsammans efter en hysterisk höst och ännu mer hysteriskt december. Så får hon lunginflammation. Hon har fortfarande hög feber, helt utan matlust, kräks av penicillinet och av hostmedicinen eftersom magen är helt tom. Vi har inte sovit på tre nätter och vi har nästan inte handlat några julklappar, än. Ikväll tog vi in granen och klädde den, hon orkade inte men satt i fåtöljen och såg på och tyckte nog det var mysigt. Det är lite mer julkänsla här hemma när den kom in. Ja detta blev ett "gnällinlägg" men hoppas så att det vänder imorgon!
igår var konserten
som medföljde att man fick distans till allt annat för att vara bara här och nu i två timmar. Musik som berör har den effekten. Man känner sig helare och mer närvarande och man får perspektiv på saker som känns för stora ibland. Tack och lov för förmågan att kunna känna så. För jag vet inte om alla kan känna så, det krävs ju att man öppnar sinnena och lägger bort jobbiga värderingar och låtsasvara tankar. Igår var det sådana stunder av total lycka och närvaro på Winnerbäck konserten. För någon helg sedan var det likadant med en Norrdansföreställning där stunder av total samklang med rörelse och musik, intryck, uttryck bara stämde, också så magiskt och vackert. Och en känsla av att vara direkt här och nu och av att känna sig så mycket rikare och påfylld i flera dagar. Efter förra veckans mittseminarium som visst gick bra, men som ändå var rätt uttömmande, behövdes gårdagskvällens konsert. Jag behövdes att få känna utan att tänka så mycket, direkt kanal in utan en massa analyser först!
