semesterhelg

I helgen har Filippa varit hos mamma och pappa. Jag och Magnus uträttade lite inköp som varit på gång en tid, på Birsta. Kvällen var vi på stadsfesten, lyssnade på musik, hade kul! Pirelli sjöng disco alá 80-tal typ What a feeling, I will survive, så många minnen så många dansnummer memorerade till dessa låtar. Jag å mina två äldsta barndomskamrater hade en dansgrupp vi kallade Junistars, vi uppträdde med dansnummer på alla ställen man kunde komma åt att uppträda på när man var i tio till tolvårs ålder i Sundsvall. Talangtävlingar, invigningar, marknader... What a feeling var vårt paradnummer. På min bröllopsfest var förstås dessa två vänner där, och förstås gjordes det ett nummer till What a feeling. Alla danssteg satt, fastmemorerade på oss alla tre. Otroligt vad kroppen kan minnas. Övriga gäster trodde förstås att vi övat innan, men icke.


Hm ett sidospår blev det. Skulle egentligen skriva att vi bokat ner oss till Stockholm, onsdag till fredag. Ska bli tokhärligt att komma ner och andas lite Stockholmsluft några dagar. Vi gör väll några Filippa saker som Junibacken och Skansen, men annars vill jag bara gå runt och njuta!


konsten att ha semester

Ja, nu har tre dagar gått på semestern. Det är inte helt lätt att bara ställa om sig till ledig. Speciellt inte när jag jobbade speed till kvart över fem sista dagen och då tryckte på Skicka och min text flög iväg till handledaren, som ska läsa under juli, för att jag ska kunna börja jobba direkt när jag börjar i mitten av augusti. "Vi tänker inte på det" som Pippi säger.
De här första semesterdagarna har vi träffat min släkt i min mors föräldrahem, där min yngsta moster nu bor. Vi har försökt städa, eller jag städade igår när M och F var på Technicus och M städade idag när jag och F var ute med hennes kompis M. Imorgon ska vi äntligen träffa min älskade farmor och farfar, dom är båda över 80, men bor själva i sitt hus, med ett enormt jordgubbsland som dottern ser framemot imorgon!

Emellan allt så försöker jag hitta pauser och spontanitet, sådant som inte riktigt går att få in i vardagssnurret.

RSS 2.0