poffens

japp, en föreläsning kvar innan jag kan consideritdone. Jag har nu peppat mig inför morgondagens prat om pedagogiska miljöer, eller om det heter lärande miljöer. Jag kallar i alla fall föreläsningen Barnet, rummet och pedagoerna. Det är min bästa föreläsning tycker jag. Mest för att jag älskar att prata om det ämnet och för att jag får prata om min egen forskning. Fast det är också den mest nervösa föreläsningen eftersom man är ganska naken när man pratar om sitt eget. Så jädrar om någon student gäspar eller somnar. Hur som är är kläder strukna och allt övrigt så pass förberedet som det kan vara. Ska lämna F tidigt tidigt eftersom undervisningen startar 8.15, men L är ledig med farmor och farfar, mycket skönt. Så, blir fint, nu te och gonatt.

Mamma och pappa hoppade på flyget ikväll för en vecka på Rhodos. Lätt avis hoppar jag på veckans föreläsningståg. Jag har ett maraton i föreläsningar veckan som kommer, tre eftermiddagar ska jag jiddra om lek och lärande, och småbarnslärande och lek och lek och lite pedagogisk miljö, eller lärande miljö. Det är bara att hålla i sig och hoppa av på rätt station på fredag eftermiddag. Jag har jobbat med detta en stund idag och sen jobbat en stund med kooperativet. Om jag strävade efter att göra en sak i taget i går så har jag gjort alla saker samtidigt idag. Skönt med kontraster. Fint. Nu te, bok och säng.

Underbart slappa helgmorgnar, duka fram frukost och äta alla tillsammans, DN, rykande kaffe och känslan av att det finns mycket tid. Kontrasten mot vardagens morgnar är stor och så påtaglig att även Filippa kommenterar lugnet som råder. När frukosten är avslutad är det dock en konst att inte hitta på alltför mycket. Jag tvingar mig att inte splittra tankarna med tusen saker som pockar på uppmärksamhet och donande. En sak i taget. Att det ska vara så svårt. Nu ska vi gå till skogen och kika efter trattkantareller på ett säkert ställe där vi alltid hittat andra höstar. Sen får vi se vad som händer härnäst. Hoppas ni har en härligt skön lördag!

tittar nu upp från en djupdykning i läsning om professor Hakkarainens teori om hur man kan analysera barns lekar som aktivitet. Så otroligt intressant och precis vad jag just nu behövde i avhandlingsskrivandet. Lite borta i tankarna känner jag, eller inte borta men inte i alla fall inte riktigt här och nu. Älskar mitt jobb när jag får tid att uppslukas av så mycket intressant. Men nu ska jag packa mig hemåt via diverse ärenden på stan. Lite fredagshäng med grannarna och makens hemlagade pizza väntar ikväll. Så skönt efter en intensiv vecka som bara swischat förbi. I helgen väntar Korsmässomarknad, upptaktsträff med förskolan samt fortsatt donande med Filippas rum. Murstocken är nu redo att målas vit och sedan ska väggarna tapetseras om i den här tapeten delvis. Visst är den galet underbar?! Ha en skön fredagskväll!
        
                                     

och känslor av otillräcklighet övermäktiga. Därför sitter jag nu på jobbet och skriver av mig lite av det otillräckliga. Handledning på onsdag och bör lämna in mer text än jag har nu. Pressad. Inskolningar kombinerat med planering av undervisning har tagit tid från annat. Så nu landar jag på mitt jobbrum och tar mig ytterligare framåt i texten. Jag hejar på mig med en stor kaffe!

Var lite hallelujamoment över förra inlägget. Det är bara det att jag nu fokuserar rätt mycket på saker som får mig att hoppa av till nuet ett ögonblick samt faktorer som får hjulet att inte snurra på så fort. Logistiken på morgnarna är ett helt eget kapitel just nu, att lämna två barn på två olika ställen tycker jag än så länge är ett stort jobb. En logistik är den extra koppen med tandborstar som nu står i köket. I huset finns bara en toalett, på övervåningen. Det är bökigt att släpa upp två barn bara för att borsta tänderna. De hittar alltid på extra saker att pyssla med och jag måste vara sträng och otrevlig för att få ned dem för trappen igen och ut i hallen för vidare transport till bilen. Nu borstar vi morgonborstning i köket, lätt som en plätt. För övrigt så galet skönt med fredag. Kolla in de  här kängorna som är vill ha nu på en gång.
                        

Små iakttagelser eller upplevelser som får mig att hoppa av ekorrhjulet en liten kort sekund.
Idag när jag hämtat F gick vi i rask takt mot cyklarna för att hasta hemåt. Precis när vi går över asfalten hörs pianospel från de äldre barnens fritids, samtidigt tar vinden tag i en hög med ganska torra löv som virvlar över marken och liksom raspar i asfalten, Filippa stannar upp och gör mig uppmärksam på detta som jag nu beskrivit, och säger, hör mamma, det blir som en vacker musik med pianot och löven ihop. Älskade unge som vet hur.

Ett annat ekorreavhopp är när vi  alla fyra varit på badhuset i em och Lovisas hår har torkat till ett intensivt krull och man kan bara stoppa in näsan när hon sitter i mitt knä och mumsar på äppelbit och toknjuta av hennes mjuka mjuka lockar och nybadade doft.

Nu till mitt godaste te på länge. Också ett sätt att dimpa ner i nuet en stund. Ett grönt te av märket Clipper som jag läst mycket om och som nu säljs på hälsokosten mitt emot Systembolaget i den stad jag bor i. Så fina askar dessutom, vilket ju förhöjer lyxet ytterligare!