Trädgårdsdrömmarna växer

Några bildbevis på att det växer! Här nedan rosenbönan och Faselian.

https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/288766/images/2012/pic_200542718.jpg" class="image">


Fel foto

Bokhögen skulle absolut inte vara med på mysbilden. Den är mitt sällskap till teoritexten.


Myset

Så här såg det goda myset ut.


lugnt

Barnen är utlånade till mamma och pappa. Jag och M har käkat lite ost och andra delikatesser, sedan lite underbar fisksoppa med både kolja, lax, blåmusslor och räkor i. Och så drack vi amarone till. Precis hur lyxigt som helst. Som vanligt är det mest ovant lyxiga att prata hela meningar, se på varandra, lyssna på Melissa Horn istället för Bollibompa. Hur nice som helst. Har jobbat hårt idag med teoritexten och ska fortsätta imorgon. Sedan till mampap och träffa prinsessorna igen.


kvalitet/kvantitet

Vem var det som kom på uttrycket att vad gäller barns samvaro med sina föräldrar så gäller kvantitet före kvalitet. Att för barn så räknas liksom endast kvantitet och inte kvalitet på samvaro, samspel och närvaro med föräldrar. Tänker just nu att de få stunder jag är med mina barn, då är jag det till fullo, uppslukad av vad de gör, hur de doftar, hur de känns. Det måste ju vara bättre än att jag lommar runt hemma med huvudet någon annanstans. (fast det är klart jag längtar efter långtid tillsammans utan krav på att det ska vara kvalitativt heller...

riiiing

Maken: Hej är du klar snart?
Jag: Japp, ska bara formulera några rader till, sedan går jag. Har ni planerat någon middag?
Maken: Japp, vi handlade förut, det blir pilgrumsmusslor till förrätt och oxfile plus sallad med gula tomater till varmrätt.

Förstår ni hur lyxigt en hårt arbetande Sofia har det. Så nu ska jag ta mitt utskrivna bakgrundskapitel och gå hem. Dessutom fick jag nyss veta att vi kommer att få hyra en enskild stuga vid havet utanför Uppsala en hel vecka. Bara vara tillsammans hela familjen utan några som helst krav. Kan nästan inte tro att det är sant.
ha en fortsatt trevlig lördag!

vårinköp

Tar sats för att få till ett meningsfullt slut på avsnittet om lek och barns handlingsuttrymme i förskolan. Ibland kan några rader här i bloggen vara en del av satsbrädan.

Är alltså på jobbet nu. Innan så var familjen på shoppingtur. Via Erikshjälpen till sportaffär. Vi har inhandlat vårliga saker. Trasiga eller urväxta cykelhjälmar är nu ett uppdaterat huvudområde på var och en av oss i familjen. Stövlar till barnen finns nu, som inte är för små eller trasiga. Filippas första fotbollsskor är köpta. Sedan åt vi lunch på bibblan och så skiljdes vi åt och jag gick hit.

Okej, nu gäller det. Jag ska försöka sätta dit hela litteraturbakgrunden idag.

Hörs!


Ps, ser att gårdagens inlägg om cykeltur hem från jobbet publicerades mitt i natten, jag jobbade inte så sent. Det skrevs runt 18 då jag i blöt storm ledde cykeln hem.

Hmm

Kikar ut genom fönstret och tänker att jag har cyklat till jobbet idag och således även tänkt cykla hem.


Hur har jag hittills klarat mig

Blev övertalad att köpa vitaminbrusrör på Apoteket idag (såg nog väldigt grå ut). Ni kan läsa effekterna här nedan. Normal kognitiv funktion och normalt fungerande nervsystem, förhindrar trötthet å matthet. Dessutom är effekten dokumenterad.


Trädgårdsdrömmar påbörjade

Nu har jag å Filippa påbörjat årets odlingar. Rosenbönor, vaxbönor, basilika, heliotroper är nedputtade i jorden. Våra fönsterbräden är belamrade.


autopilot på

Idag är autopiloten på. Jag var tvungen att slå på den för att kunna gå hit till jobbet idag. Jag vet nu lite bättre hur jag ska använda autoläget, lite mer medveten om hur det fungerar. Man kan slå på det läget ibland och även stundtals i längre perioder bara det sker med medvetenhet. För om man utan att veta om det går för länge på autoläge så kan det bli galet. Då kan alla känslor komma på en gång, vilket gör en rädd, till och med mycket rädd ibland. Men om man medvetet slår av och på autopiloten, utan att vara ett offer, så tror jag att man i perioder kan använda sig av autopilotläget. Sinnesupplevelser av olika slag kan ibland hjälpa till att slå av läget. Idag på väg hit till jobbet handlade jag god god Gruyereost och en flaska mycket gott vin. Jag tänker att det ska bli en mysig stund att dimpa ner i tillsammans med M efter att ha jobbat klart. Nu skriva vidare!

tjohej

Nu har jag satt punkt för mitt första konceptpaper någonsin. Har fått möjlighet att vara med i ansökningarna till ett mycket spännande projekt som kommer att beröra förskollärarutbildningen här vid vårt campus. Men jädrar vad borta i huvudet jag är nu. Spanar efter familjen som snart dyker upp för att hämta mig. Ett badhusbesök står på agendan. Lite galet när det känns så vårligt ute. Men nybadad ser jag ändå framemot fredagskvällen. Ha det gott!

mera kaffe

är just hämtat för att kunna jobba på en stund till. Ögonen går i kors över all litteratur som jag plöjer igenom för att få en tillräckligt komplett litteraturbakgrund till avhandlingen. Det är just ordet tillräcklig som är svårt. Skulle bara hämta några böcker från bibblan idag och kom tillbaka hit till rummet med hela famnen full. Jag behöver inte läsa mer, men är ändå så rädd att någon bok ska innehålla något superduper viktigt som kanske lyfter hela diskussionen. Med kaffets hjälp är målet att ta sig igenom fem böcker till innan hemgång.

Övrigt: vill så gärna köpa de här skorna till Lovisa


och de här till mig


Ikväll ska jag när barnen somnat sitt i soffan och lyxbläddra i den här boken (som jag också kånkade från bibblan idag) Trädgård för tassar och tår av Susanna Hultin. Bara titeln gör mig alldeles längtig efter sommar.





så fint!

Det här låg på mitt tangentbord i morse. Vilken arbetskompis/vän man har :-)




och det här låg i. Godaste chokladen. har nyss njutit en ruta....


Hepp!

har gjort ett duktigt arbetspass nu. Skrivit mycket nytt, läst en massa på danska, gick bättre efter en stund. Ganska nöjd. Idag har jag och tjejerna varit på vår första kaninhoppartävling. Jo det var ju ganska kul. Fast lite utav känslan är de verkligen seriösa, eller... Just när "domaren" visade hur lång tid kaninen hade kvar att klara banan, eller när kaningen fullkomligt rasar genom hindret som ser ut som ett plockepinn efter kaninens framfart. Då säger tjejen som håller i kaninens koppel "jag förstår inte om det är att han inte lärt sig eller vad detta beror på".  Ja det var som sagt första gången, men Filippa har anmält sig och sin kanin Nino till Ångermanlands kaninhopparklubb så det kanske inte var sista, men vi vänjer oss nog. Kaniner är väll också kompetenta.

Vi har också gjort påskriset idag. Vi gick "all in" kan man säga. Men så här fint blev det. På byrån i hallen har jag lite mer blygsamma videkissar.


RSS 2.0