poffens

Det är svårt att få distans och se saker från perspektiv när man liksom slungas runt i ett ekorrhjul i hög fart. Trots att det stundtals känns som det inte går finns det sätt att hitta ut ur karusellen. 'Jag har en lösning på pjoblemet' säger Lovisa när vi leker. Lösningen för mig blev att be om hjälp. Mamma kom upp igår. Vi kunde vara hemma jag och yngsta dottern och jag kunde jobba några timmar. Det gick bra. Bad om hjälp av mer erfaren kollega om detta med att bedöma exarbeten. Känns bättre. Ur den där massiva farten som man inte har egen styrning av kan det utkristalliseras alternativa sätt att hantera den på, så att det känns som att man i högre grad själv styr farten. Tycker om Kabat-Zinns boktitel, "

Vart du än går är du där"...faktiskt är det så. 

Har under hela veckan sett fram emot fredag då jag skulle byta lite övertid mot en dag m Lovisa. Inser nu att det inte är möjligt. Att jag missbedömde tiden så. Har 6 uppsatser att bedöma till tisdag och onsdag, kan inte läsa på måndag då jag är på uppdragsutbildning, kan inte läsa hela söndag för då bör jag förbereda undervisningen för måndagen. Slutsats: jobba fredag, annars går det inte. Jag tycker verkligen inte alls om mitt jobb just nu och det sätt på vilket det tar över och inkräktar helt hänsynslöst. Det är bara hemskt. 

Tänk att ovädret gör en lugn ibland. En dag med berg och dal bana mellan lugn och ro och storm och oro. Provtagning på vc gav svimningskänslor och panik men med återfått lugn glädje över att det ändå var genomförbart. En eftermiddag på stan med frissabesök och klippning av flickorna, fika och mys med mamma som var med oss. Ikväll på yoga. Det totala närvarande lugnet inne i yogasalen, på min ullmatta och samtidigt stormen utanför. Jag har ju i några inlägg hamnat i det där med kontraster. Idag har kontrasterna liksom satt kontur på dagen och gjort den till en alldeles särskild bra dag. 

Ja de där kontrasterna blev för stora. De här första två höstmånaderna har varit allt annat än lätta. Men med stort mod, och mycket ödmjukhet tar vi oss framåt en bit i taget. Försöker hitta tillbaka till en balans mellan krav och återhämtning från en period när nästan allt varit upplevt som krav. Försöker uppleva och tar hjälp av upplevelser som t ex Norrdans igår på teatern, eller genom att vara med familjen i skogen, eller genom att lyssna på musik eller genom promenad med vänner.