om strävanden

Igår var dagen helt okej fastän vi nästan inte sovit något alls. När jag är vaken på natten så planerar jag ofta olika aktiviteter för dagen som kommer, speciellt inför torsdagar eftersom Filippa då är ledig. Men ju mer jag är vaken under en natt desto mer komprimeras dessa planer, för att till morgonen liksom handla om att ordna frukost, lunch, få barn att sova, vila själv, dricka, plocka diskmaskinen osv. Jag håller just nu på att lära mig en massa nya sätt att tänka på, det är mycket spännande. En av sakerna jag övar är att vara nöjd med det som är just nu, att inte hela tiden leva i ett strävande. Det är helt okej att man sätter sig ner och vilar eller tittar i en tidning fastän det är saker lite överallt och man borde ta reda på en tvätt. Fast jag tycker att det är svårt, men jag är i allafall medveten om vad det är jag behöver träna på och det i sig är ju ett framsteg.

Så vad jag ville komma till var att dagen igår blev en bra dag för att jag minimerade planer och förväntningar till att handla om det mest nödvändiga och när jag gjort det då orkade jag till och med packa två termosar, en med choklad och en med kaffe och varm mjölk och gå en promenad till skogen där vi fikade och lekte en stund jag och tjejerna. Det är det som är skillnaden i synsättet att sikta mot stjärnorna men nå trädtopparna, vilket i sig alltid innebär att trädtopparna medför en viss svaghet eftersom man egentligen siktat mot något högre. Istället försöker jag nu öva mig i att tänka att jag tar mig över kalhygget, och ja, men åh, det gick ju bra, men se jag orkade till och med upp till trädtopparna och då blir det en seger. Hängde ni med på det? 
Kram!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0